Onsdagsbloggen - din fyr i mörkret

Ja, nu var jag här igen, och denna gång ute i god tid. Allt för att ni ska slippa ställa om dygnet i väntan på sena onsdagsinlägg. Dagens blogg bör ju huvudsakligen handla om studenterna och deras firande. Vilket det säkert gjort, om Philip hade skrivit, men nu sitter Fernberg återigen vid tangenterna, och jag tänker bara snudda vid ämnet med att gratulera lagets studenter i slutet av inlägget. Så vill ni läsa om studenter får ni scrolla neråt och därefter raskt surfa vidare. Förslagsvis till UNT:s Studentblogg. Världens på papperet mest kortlivade blogg. Antagligen har de fuskat och börjat blogga redan innan studenten, men jag hoppas att det inte är falsk marknadsföring, utan att det verkligen är en endagsblogg vi har att göra med där.

Apropå falsk marknadsföring, efter lördagens fina 3-0 seger i Karlstad kom den gode sportchefen Mattias med ett erbjudande som faktiskt lät rätt bra där och då, jag kan inte återge konversationen ordagrannt men det lät åtminstone något i den här stilen:

- Kan du ställa upp tillsammans med Philip på en grej på Vaksala Torg imorgon? Superstar heter det och ni ska tävla mot andra idrottare i Uppsala.
- Nej, jag kan inte tävla, jag gjorde illa vaden på matchen så jag får ta det lugnt imorgon.
- Nej, men du behöver inte tävla, kom bara ner dit och snacka lite under ett par timmar.
- Ja, det kan jag väl göra, så länge de vet att jag inte kan tävla och går med på det.

Dagen efter rullade jag in på torget med ett leende på läpparna. Lite lagom sliten sådär dagen efter match och en aning lytt, men fortfarande med förhoppningar om en lugn och behaglig dag. Kliver fram till tävlingsledaren och meddelar honom att jag inte kunde medverka på tävlingarna. "står du över får du 15 poäng, som är maxpoäng, på den grenen du står över i". Maxpoäng var dåligt att få förstod jag, och insåg på samma gång att den publik, som var rätt månghövdad i början av tävlingen, skulle se alla deltagares resultat på en tavla. Tanken på att komma sist i varje gren inför allmän beskådan kändes sådär. Så till min förskräckelse märkte jag att jag förlikat mig med tanken på att köra på under de tävlingar jag kunde delta i, allt för att upprätthålla hedern.

Men trots att jag de resterande timmar jag spenderade på Vaksala Torg gick och pekade på Mattias, som "the evil monkey" i family guy, för att han lurat dit mig, och trots att övriga idrottare var ett gäng vinnarskallar så man fick slita ont i de grenar jag ställde upp i, så var det ändå fint att få träffa idrottare från andra sporter och hobbys.

Dags att runda av, och idag gör vi det återigen med humor. Det är ett klipp med komikern Peter Apelgren, improvisationernas mästare. Ett litet smakprov bara, finns en del gött att hämta där.

Grattis Philip, Alpsten och Dillan

/Fernberg