Foto: Johan Gille

IK Sirius A

Snö och kyla har präglat den dryga månad vi hittills varit i träning. Det är, ur ett fotbollsperspektiv, naturligtvis inte ideala förutsättningar.

Men vad som just nu är viktigare än förutsättningarna för att slå den perfekta passningen är vad vi gör av förutsättningarna. Vi behöver använda varje tillfälle vi ses till att sätta en nivå för vår verksamhet. Den nivån inkluderar såväl träning, match som fritid. Vi behöver tydliggöra vad det innebär att vara idrottsman på alla plan. Vi behöver också vara noga med att det inte stannar vid värdeord och floskler, utan hela tiden backa upp det vi säger med handling för att bli trovärdiga, gentemot oss själva och vår omgivning. Idrott är väldigt rak, och man tillåts inte ljuga för sig själv särskilt länge, och vi har fått ett tydligt besked: vi behöver göra allt vi gör lite bättre.

Vid vårt upptaktsmöte var spelargruppen väldigt tydlig gällande kommande säsong. Vårt kortsiktiga mål är att ta oss tillbaka till Superettan. Det är ett väldigt tydligt resultatmål. Frågan ”vad krävs?” upptog en stor del av diskussionen, och hur vi hanterar det vi gemensamt kom fram till kommer att bli avgörande för den kommande säsongen.

Truppmässigt ligger vi för tillfället rätt bra till. Vi ligger inte överst i näringskedjan och får därför leva med att inte vara helt klara den första januari. Det viktiga nu är att få ut det mesta och bästa av alla som finns i truppen. Det innebär konkret att ha så många spelare som möjligt friska och tillgängliga för spel. Väl där så kommer vi att behöva förbättra oss på flera punkter. Sirius har väl inte gjort sig känt för att vara det jämnaste laget i svensk elitfotboll, och ska man vara med och slåss om en serieseger så har man inte råd med alltför djupa dalar. Jag är av uppfattningen att allt ligger i förberedelserna, eller som en spelare uttryckte det på upptakten: ”man förbereder sig för att man inte ska ha en enda ursäkt när det väl är dags för match”.

Även om man helst vill titta framåt så vore det oödmjukt av oss att inte försöka lära av de senaste åren. Det finns saker som naturligtvis måste bli bättre, både sportsligt och organisatoriskt. En sak kan jag dock lova: varje dag finns det folk inom och runt föreningen som gör sitt yttersta för att verksamheten ska bli bättre. Pojklagsledare, styrelsemedlemmar, volontärer, kanslipersonal och spelare. Alla med målet att Sirius på sikt ska vara en elitförening som engagerar både unga och gamla, och som sätter Uppsala på Sveriges fotbollskarta.

 

 Tillbaka